Romerna, som tidigare kallades zigenare, är den största etniska minoriteten i Europa. I många europeiska länder tillhör romer de allra mest utsatta.
Romerna som en gång utvandrade från Indien började komma till Europa för 700 år sedan. Genom århundradena har de misstänkliggjorts, pekats ut som orsak till pest och annat elände, förföljts och dödats. Fördomarna och hatet mot romer kallas för antiziganism.
Romerna var också offer för nazisternas utrotningspolitik. Hur många romer som dödades under Förintelsen går inte att slå fast exakt, men det kan röra sig om en halv miljon barn, kvinnor och män. Folkmordet på romerna under andra världskriget har fått namnet Porrajmos som betyder "uppslukande" på romani. Man brukar räkna med att mellan tio och tolv miljoner romer idag lever i Europa, men siffran är osäker. En förklaring är att förföljelse och misstro mot myndigheterna har gjort att många romer försökt undvika att bli registrerade utifrån sin etniska tillhörighet.
En klar majoritet av Europas romer lever i Central- och Östeuropa. Rumänien, Bulgarien, Ungern, Slovakien, Tjeckien och före detta Jugoslavien är länder med stora romska minoriteter. I många länder har de sedan århundraden lämnat sin resande tillvaro och blivit bofasta, men ofta under eländiga villkor. I Rumänien behandlades de som slavar fram till 1864. Också i Sverige diskriminerades romerna länge. Inte förrän på 1960-talet fick de samma lagliga möjligheter som andra till skolgång och bosättning. Men fördomarna mot romer är fortfarande mycket utbredda och leder till en negativ särbehandling av romer.
- Rosita Grönfors berättar i Expressen (18/10 2008) om fördomarna som möter henne i vardagen."När jag går in i en butik är det en regel snarare än ett undantag att jag får butikspersonalens fulla uppmärksamhet. Ibland, när de tassar efter mig, frågar jag om de kan hjälpa mig att hitta en vara. På så sätt försöker jag visa att jag inte är där för att stjäla. Men det är svårt att leva i ett samhälle där man ständigt antas vara en tjuv"
I det forna Östblocket har romerna som grupp inte fått det bättre sedan kommunistregimerna föll och marknadsekonomin infördes. Tre fjärdedelar av alla romer i Östeuropa lever under den nationella fattigdomsgränsen. I många romska områden är arbetslösheten så gott som 100 procent. Fattigdomen är en grogrund för olika typer av brottslighet.
Fördomarna och de rasistiska attityderna mot romer är också mycket starka. I en attitydundersökning från flera östeuropeiska länder beskrevs romerna genomgående negativt med ord som oärliga, aggressiva, smutsiga, lata och kriminella. Fördomarna har gjort att integrationen av romer i samhället går mycket långsamt, även där de på papperet har fått samma möjligheter och rättigheter som andra. Integrationsprocessen bromsas också av romernas egen brist på resurser och negativa erfarenheter av samhället de lever i.
I Östeuropa bygger nationalistiska extremistpartier sin politik på antiziganism. I så gott som alla östeuropeiska länder finns partier som hetsar mot romerna, vid sidan av judar. Ett exempel är Ungern, där partiet Jobbik de senaste åren fått stora framgångar genom en anti-romsk politik. Eftersom den negativa inställningen till romer är så spridd bland väljarna och samhället så har andra ungerska partier valt att inte aktivt försvara romerna.
