Antisemitism

Antisemitism är fördomar och hat mot judar. Judar har under en stor del av sin historia tvingats att fly undan förföljelser och våld. Judehatet liknar hatet mot andra grupper men judehatet har också en särskilt lång historia och uttrycks ofta på ett särskilt sätt. Det har också många gånger funnits antisemitism där det inte ens levt några judar.

Grundandet av kristendomen innebar också grunden för antisemitismen. Myterna om judar  som växte fram under medeltiden byggde på den kristna läran som då predikades i kyrkorna.
Det moderna judehatet som växte fram i slutet av 1800-talet bygger ofta på myter och anklagelser om att judar utövar en farlig makt i samhället och i världen.

  • BS_antisemi_01.jpg

    Ahmed Rami i TV-kanalen Al-Manar

  • BS_antisemi_02.jpg

    Antisemitiskt klotter

  • BS_antisemi_03_mg

    Fransk utgåva av Sions vises protokoll

  • BS_antisemi_04_mg.jpg

    Propaganda från Riksfronten

  • BS_antisemi_05_mg.jpg

    Propaganda från Nationalsocialistisk front

  • BS_antisemi_06_mg.jpg

    Propaganda från Nationalsocialistisk front

  • BS_antisemi_07_mg.jpg

    Propaganda från Riksfronten

Religiös antisemitism

Under medeltiden riktades hatet framför allt in på judarnas religion. Judarna som grupp anklagades för att ha mördat Jesus. Man ställde kristendomen och judendomen mot varandra, judendomen beskrevs som kristendomens motsats. Det goda, ärliga, förlåtande och andliga förknippades med det kristna medan det onda, lögnaktiga och strävan efter pengar förknippades med judar och den judiska religionen. Judarna anklagades också för att vara i allians med djävulen och för att försöka krossa kristendomen. Den typen av fördomar och myter om judar kallas ibland för antijudaism.

Varför heter det antisemitism?

Begreppet antisemitism började användas på 1870-talet och brukar förknippas med den tyske journalisten Wilhelm Marr. Syftet med ordet var att få judehat att verka mer modernt än den kristna antijudaismen.

Egentligen är ordet antisemitism ett märkligt ord. Inom språkvetenskapen talar man om semitiska språk. De som talar semitiska språk tillhör många olika folkgrupper men antisemitism handlar bara om hat mot judar. Det innebär att även personer som talar andra semitiska språk (exempelvis maltesiska eller arabiska) kan vara antisemiter.

Den moderna antisemitismen

Precis som andra grupper som utsatts och utsätts för fördomar och förföljelse har judar beskrivits som underlägsna och mindre värda. Men det finns också en viktig skillnad. Judar har också beskrivits som överlägsna och mäktiga. I den nazistiska propagandan finns båda dessa bitar. Judarna beskrivs som en underlägsen ras samtidigt som de anklagas för att styra världen.

Under början av 1900-talet började en hatskrift mot judar spridas. Den hette Sions vises protokoll och i den spreds myten om en judisk konspiration som försöker ta över hela världen. De moderna ideologierna påstods vara några av judarnas uppfinningar för att kunna nå världsherravälde. Trots att Sions vises protokoll har avslöjats som en förfalskning har den spridits och fortsätter att spridas än idag. Sions vises protokoll spelade en viktig roll i de tyska nazisternas propaganda på 30- och 40-talet. Nazisterna såg USA, Storbritannien och Sovjetunionen som styrda av en judiska världskonspiration.

Malaysias tidigare premiärminister Muhammed Mahatir på en konferens 2003

Inom vit makt-rörelsen är myten om en judisk världskonspiration grundläggande. Men myter om judar som hemlighetsfulla och farliga finns även hos personer utanför extremistgrupperna. I en undersökning som Brottsförebyggande rådet och Forum för levande historia genomförde 2006 höll 15 procent av de som svarade med om påståendet att "judarna har för stort inflytande i världen idag". I en undersökning som gjordes i flera europeiska länder visade det sig att ungefär en fjärdel av de svarande ansåg att judar hade för mycket makt.

Israelkritik och antisemitism

Den mesta kritiken mot Israel är kritik mot Israeliska makthavares politik. Det är självklart inte antisemitiskt att vara kritisk till exempelvis israelisk ockupation av palestinsk mark. Israel kan och ska kritiseras precis som andra länder.

På grund av det nazistiska folkmordet på judar under andra världskriget blev det svårare att uttrycka judehat på samma sätt som tidigare. Kritik mot Israel är oftast inte antisemitisk men det är vanligt att de som sprider myter och fördomar om judar försöker maskera antisemitismen som kritik mot Israel.

Ett exempel är påståenden om att Israels politik beror på att judar är hämndlystna och blodtörstiga och att myten om en judisk världskonspriation istället uttrycks som att en "sionistisk" eller israelisk lobby styr media och politik runt om i världen. Det är också vanligt att man istället för att tala om judar talar om sionister.

bok

Ingen blir nazist över en natt

För pedagoger

Om hur skolan kan möta intoleranta elever. Läs mer...

Seminarier

Utbildningar för skolan

Utbildningar

Expo Utbildning erbjuder föreläsningar och seminarier för både lärare och elever. Läs mer...